Lennart Göth,
De tre tornrummen
"Jag är ute efter vad som händer när språk möter tro och gudstro möter skrivande - om det nu händer något, säger Lennart Göth när en av de författare han samtalat med undrar. Mötet mellan författande och tro som bildar utgångspunkten för sex spännande samtal med Torgny Lindgren, Ylva Eggehorn, Maria Küchen, Jonas Gardell, Kristian Lundberg och Tomas Andersson Wij. Samtalen ger upphov till olika frågor: Hur hänger den tillit och tillförsikt skrivandet kräver ihop med tilliten till Gud? Är skrivandet ett svar på en kallelse eller ett uppdrag? Hur förhåller man sig som författare till att språket inte kan fånga in begreppet Gud - och har det skönlitterära språket något att komma med där?
Ord och tro ligger nära varandra. Inte minst för troende författare.
Lennart Göth, skönlitterär författare och lärare på skrivarkurser, har mött sex andra författare som på något sätt uttryckt att de förhåller sig till kristen tro och fört ett öppet samtal om tro och skrivande.
-- Jag kommer inte ihåg hur jag fick idén, säger Lennart Göth. Jag fick ett ryck, och grunnade ett tag. Jag har själv funderat mycket över förhållandet mellan den tradition jag är uppväxt inom -- Bibeltrogna vänner -- och skrivandet.
-- Det finns en krock mellan den ganska fasta kristna tron, där det är klarlagt vad allt går ut på, och skrivandet, som är precis tvärtom, där man undersöker, prövar.
Så han sökte upp författare som på något sätt förhåller sig till en kristen tro eller föreställningsvärld. I sin bok De tre tornrummen -- samtal om skrivande och tro möter han Maria Küchen, Kristian Lundberg, Jonas Gardell, Ylva Eggehorn, Torgny Lindgren och Tomas Andersson Wij.
-- Jag tänkte att de har väl också brottats med det här, precis som jag. Och det hade de, men inte på exakt samma sätt som jag.
Skillnaderna beror bland annat på bakgrund, varifrån man kommer. Författare såsom Maria Küchen och Ylva Eggehorn kom in i en kristen tro "utifrån", och de kan därför diskutera också tron med ett annat språk. Lennart Göth jämför dem med Tomas Andersson Wij och med sig själv, som båda är "frikyrkoungar", som han säger.
-- Vi har fått en färdig språklig kod att se tillvaron genom, säger Lennart Göth. Problemet är att man kan ha en tendens att skriva mer om det religiösa språket än om det som det religiösa språket talar om, det vill säga verkligheten.
Men det behövs också ett särskilt språk för att kunna upptäcka verkligheten. Precis som den som kan namnen på blommorna i skogen ser mer under skogspromenaden än den som inte kan någonting.
Samtalen med de sex författarna krokar i varandra i boken, och frågorna som vid det första samtalet är ganska fasta förändras från samtal till samtal, beroende på vad som kommit upp tidigare.
-- Det har varit ett vansinnigt roligt projekt, säger Lennart Göth. Jag fick inte alls ut vad jag förväntade mig av samtalen -- men jag hade inte heller förväntat mig att jag skulle få det!
Mellan och runt samtalen finns också hans egna reflektioner i inledning och avslutning, och ett par berättelser invävda.
-- Jag vill göra ett slags skönlitterärt avtryck, ge en bild av vad det är jag har brottats med. Det är ingen sammanfattning, men ett slags trosbekännelse: såhär ser min tro ut nu.
Han önskar att de som läser boken ska läsa den som en reseskildring.
-- När man berättar om en resa finns det förstås vissa höjdpunkter, men helst vill man få berätta hela resan från början till slut.
En sådan höjdpunkt, avslöjar han dock, var mötet med Torgny Lindgren.
-- Det var fantastiskt intressant!
Alla som är intresserade av författarskap, skrivande och tro hoppas han ska kunna vara intresserade av De tre tornrummen. Och självklart de som är särskilt intresserade av någon av de författare han möter.
Ord och tro ligger nära varandra. Inte minst för troende författare.
Lennart Göth, skönlitterär författare och lärare på skrivarkurser, har mött sex andra författare som på något sätt uttryckt att de förhåller sig till kristen tro och fört ett öppet samtal om tro och skrivande.
-- Jag kommer inte ihåg hur jag fick idén, säger Lennart Göth. Jag fick ett ryck, och grunnade ett tag. Jag har själv funderat mycket över förhållandet mellan den tradition jag är uppväxt inom -- Bibeltrogna vänner -- och skrivandet.
-- Det finns en krock mellan den ganska fasta kristna tron, där det är klarlagt vad allt går ut på, och skrivandet, som är precis tvärtom, där man undersöker, prövar.
Så han sökte upp författare som på något sätt förhåller sig till en kristen tro eller föreställningsvärld. I sin bok De tre tornrummen -- samtal om skrivande och tro möter han Maria Küchen, Kristian Lundberg, Jonas Gardell, Ylva Eggehorn, Torgny Lindgren och Tomas Andersson Wij.
-- Jag tänkte att de har väl också brottats med det här, precis som jag. Och det hade de, men inte på exakt samma sätt som jag.
Skillnaderna beror bland annat på bakgrund, varifrån man kommer. Författare såsom Maria Küchen och Ylva Eggehorn kom in i en kristen tro "utifrån", och de kan därför diskutera också tron med ett annat språk. Lennart Göth jämför dem med Tomas Andersson Wij och med sig själv, som båda är "frikyrkoungar", som han säger.
-- Vi har fått en färdig språklig kod att se tillvaron genom, säger Lennart Göth. Problemet är att man kan ha en tendens att skriva mer om det religiösa språket än om det som det religiösa språket talar om, det vill säga verkligheten.
Men det behövs också ett särskilt språk för att kunna upptäcka verkligheten. Precis som den som kan namnen på blommorna i skogen ser mer under skogspromenaden än den som inte kan någonting.
Samtalen med de sex författarna krokar i varandra i boken, och frågorna som vid det första samtalet är ganska fasta förändras från samtal till samtal, beroende på vad som kommit upp tidigare.
-- Det har varit ett vansinnigt roligt projekt, säger Lennart Göth. Jag fick inte alls ut vad jag förväntade mig av samtalen -- men jag hade inte heller förväntat mig att jag skulle få det!
Mellan och runt samtalen finns också hans egna reflektioner i inledning och avslutning, och ett par berättelser invävda.
-- Jag vill göra ett slags skönlitterärt avtryck, ge en bild av vad det är jag har brottats med. Det är ingen sammanfattning, men ett slags trosbekännelse: såhär ser min tro ut nu.
Han önskar att de som läser boken ska läsa den som en reseskildring.
-- När man berättar om en resa finns det förstås vissa höjdpunkter, men helst vill man få berätta hela resan från början till slut.
En sådan höjdpunkt, avslöjar han dock, var mötet med Torgny Lindgren.
-- Det var fantastiskt intressant!
Alla som är intresserade av författarskap, skrivande och tro hoppas han ska kunna vara intresserade av De tre tornrummen. Och självklart de som är särskilt intresserade av någon av de författare han möter.

